Nu har jag känt mig ganska nere i många timmar! Sov knappt någonting inatt!
Kunde bara se den otrogna &¤%¤ ansikte som retades garvandes mot mig.
Är inte sårad, är inte deprimerad, bara förbannad. Över att ha slösat över 3 år med en tjej som
visar sig vara en lösaktig %¤#¤% som åker till Chile och startar en romans med en annan snubbe.
Inget går att göra nu, det är nog lika bra. Man trampar alltid på samma sten som man en gång kastat
och spotta aldrig upp till himlen för då får du spott (i ditt fall, någon annans) rakt i ditt ansikte.

Nu till lite roligare nyheter
Vi bestämde oss för att åka iväg på en liten roadtrip igår så idag kl 15.00 startar vi bilen och åker söderut.
Det ska bli skitkul, många fototagningar, mycket nytt folk och det bästa av allt, nytt luft.
Det är Timmy, Lillebror, Lisa, Parisa och jag. Vi ska till småland sedan får vi låta ödet bestämma hur det blir.
Jag har packat lite kläder, min kamera, hygienprodukter osv. Önskar jag hade kunnat ta med min dator som har pajat men det visar sig att jag betalar den i onödan eftersom mitt ex råkar ha glömt bort vart hon lade garanti papprerna.
I småland ska vi hälsa på lite vänner, där blir det fest och mat. Det kommer kännas kul att få träffa lite riktiga vänner.

---

---

---

---

---

---

Everything is quiet
Except for all the voices in my head
That say your name
Tonight I'm letting go
About to give in

---

---

---

---

Inledning
Årets första månad har gått upp i rök. Från min synvinkel så har den gått mycket snabb!
Det känns ändå rätt skönt att året tar ett steg mot sitt slut!
Året har inte börjar speciellt bra men vad fan ska man göra när saker och ting går dom går.
Det mest dramatiska av allt är att jag har inte hunnit göra så mycket och månaden bara flög iväg.
Jag hoppas att Februari blir lite mera konstruktiv. Jag hoppas även att min önskan slår in.
Bara jag kan springa iväg ifrån alla mina spökar och vålnader denna gång.

Idag har jag rent sagt "Inte gjort ett skit". Mitt liv suger just nu, ingenting avancerar. Mina dagar ligger på paus.
Jag har precis avslutat ett förhållande som jag tyckte kändes trist. Vad gick fel mellan oss?
Gick vi skilda vägar? Gjorde jag rätt? Gjorde jag fel? Finns det någon återvändå?
Går våra problem att lösa? Borde vi lösa det? Så många frågor som jag till himlen skriker upp,
Vad förväntar jag mig? ett brev från ovan med alla livets svar?

Hur som helst så tänker jag leva mitt liv så som jag alltid har levt. På ett ärligt och ödmjukt sätt ska jag fortsätta min
stig och se vart den leder mig. Ta dagarna som de kommer. Skita i allt omkring mig.
Bara jag och mitt EGO. Detta känns inte kul. För att jag är en mycket öppen människa egentligen, även mitt EGO delar med sig till allt och alla. Jag har nog bara fått nog av att leva på andras idéer och tankar.
Men när ett förhållande går fel så krävs en mognare delen av förhållandet att sätta stop på allt och inte bara för sitt egna
bästa utan för bådas. Jag skulle inte kunna leva med en kvinna som kommer
ständigt anklaga mig för saker jag inte gjort.
Det är sorligt men det är dags för oss att inse att allt har sitt slut.
En sak är säkert. Jag kommer aldrig att glömma dig men mitt hjärta har för tillfället stängt sina dörrar och
låst sina grindar. Men om du känner för att testa dig in igen så kommer det alltid
finnas ett öppet fönster i till dig om du känner att stiga in.





Baby, when i use to love you
There´s nothing that i wouldn´t do
I went through the fire for you
Do anything you ask me to

But i tired of living this lie
It's getting harder to justify
Realised that i just don't love you
Not like i used to

 

FREE BREAKFAST FOR THE KIDS

EVERYWHERE

---

---

AND AMERICA WILL BE COOL AGAIN

---

---